?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Denna studie har som syfte att undersöka lÀrandet pÄ fritidshemmet. Bakgrunden till att jag vill undersöka detta Àr att jag upplever att fritidshemmet kommer lite i skymundan. Min uppfattning Àr att mÄnga personer anser att det Àr i skolan som eleverna lÀr sig och att de bara leker pÄ fritidshemmet. För att undersöka lÀrandet pÄ fritidshemmet sÄ har jag anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken pedagoger som alla Àr verksamma i fritidshem.

I examensarbetet har jag undersökt förÀldrarnas tankar kring fritidshemmet och sökt svar pÄ frÄgan om varför och vilka barn som vÀljer bort fritids. De frÄgorna som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr, vilka barn Àr det som gÄr pÄ fritids och varför, hur ser fritidshemmets uppdrag ut, pÄ vilket sÀtt pÄverkar pedagogers kompetens förÀldrarnas val, vilken roll spelar avgiften för fritidshemmet och hur tolkar vuxna vad fritid Àr? I examensarbetet har jag anvÀnt mig av intervju som arbetsmetod för att kunna besvara frÄgorna. Tidigare forskning kring fritidshemmet och undersökningar om förÀldrars attityder gjorda av skolverket har fÄtt utgöra grunden för mitt arbete. Slutsatsen i arbetet pekar Ät att det Àr fritidshemmet som Àr dÄligt pÄ att hitta barnens sociala arenor dÀr de bÀst kan hjÀlpa dem.

Mitt syfte Àr att initiera och driva ett utvecklingsarbete med inriktning mot IKT pÄ fritidshemmet. Fokus ligger pÄ hur IKT kan anvÀndas inom fritidspedagogiken. Utvecklingsarbetet sker genom att i aktion pröva och utveckla ett antal IKT aktiviteter pÄ fritidshemmet. En granskning av vilka fördelar och nackdelar som kan finnas Àr en möjlig vÀg att finna former för hur fritidshemmet kan arbeta med IKT. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka kunskapsmöjligheter kan IKT i form av mobilt lÀrande ge barn pÄ fritidshemmet.

Studien undersöker lÀromedlen PM och Livsviktigt, som anvÀnds i religionskunskap och i social och emotionell trÀning (SET). Och fokuserar pÄ hur dessa belyser existentiella frÄgor i jÀmförelse med de riktlinjer som LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet Àr att se hur dessa lÀromedel svarar mot Lgr 11 och om lÀromedlen tar upp de omrÄden som Lgr 11 sÀger ska ingÄ i undervisningen. För att nÄ information om detta genomfördes en innehÄllsanalys av lÀromedlen som anvÀnds i religionskunskap och SET undervisningen. LÀromedlen jÀmfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma omrÄden som styrdokumentet.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Arbetet och syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger och elever uppfattar genusarbetet pÄ fritidshemmet, samt hur kvinnliga och manliga pedagoger pÄ fritidshemmet frÀmjar arbetet med genus för eleverna. I undersökningen sÄ intervjuades fritidspedagoger samt elever..

Syftet med denna studie Àr att diskutera datorn som redskap pÄ fritidshemmet i samband med barns lÀrande. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkÀt utformades för elever i Ärskurs 2 och 3. Intervjuer och enkÀter har tolkats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. IntervjufrÄgorna till pedagogerna formulerades utifrÄn vÄra egna frÄgestÀllningar, som handlar om förhÄllningssÀtt till datoranvÀndandet och Àven om samspel och lÀrande.

Syftet med studien var att undersöka det lÀrande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lÀrandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att fÄ ökad förstÄelse av lÀrandet i fritidsverksamheten sökte vi svar pÄ frÄgorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna pÄ fritidshemmet att de lÀr sig under sin vistelse dÀr? 2. Hur uppfattar eleverna att det lÀrande som sker i fritidshemmet gÄr till? 3.

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet.I studien har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med personal pÄ fritidshem.Resultatet visar att personalen pÄ fritidshemmet vill fÄ en större kÀnnedom om vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i skolan för att bÀttre kunna stödja dem pÄ fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Syftet med vÄrt arbete Àr att ge exempel pÄ hur ett fritidshem arbetar för att utveckla barnens kunskaper. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i LÀrarförbundets (2005) kunskapsomrÄden som gÀller för fritidshemmet. Undersökningen Àr en kvalitativ studie och bygger pÄ intervjuer med tio barn och tvÄ pedagoger pÄ ett fritidshem. Bakgrunden till undersökningen Àr att vi vill visa vilket lÀrande som sker pÄ fritidshemmet samt pÄ vilket sÀtt pedagoger arbetar med detta. Resultatet visade att bÄde pedagoger och barn Àr överrens om att det sker ett lÀrande pÄ fritidshemmet.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur fritidspedagoger förhÄller sig till barns fysiska aktivitet pÄ fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framvÀxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet pÄverkar barns utveckling. ForskningsfrÄgan som ligger till grund för arbetet Àr vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar pÄ olika fritidshem i SkÄne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhÄllningsÀtt till fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet och att de anser att en av deras roller pÄ fritidshemmet Àr att aktivera barnen.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och skapa en förstÄelse för hur förÀldrar upplever barns lÀrande pÄ fritidshemmet. Under genomförandet har litteraturstudier inom Àmnet kompletterats med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio förÀldrar som alla har barn pÄ fritidshem i Norrbotten. I tolkningen av förÀldrarnas intervjusvar har en fenomenologisk metod anvÀnts. Denna studie har fördjupat vÄr förstÄelse om hur förÀldrar upplever barns lÀrande pÄ fritidshemmet.

Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lÀrandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundlÀggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lÀrandemiljö. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in pÄ tvÄ fritidshem i tvÄ olika kommuner.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för mÀnniskors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, dÀr 36 texter granskas pÄ tre olika nivÄer: textnivÄ, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det rÄder en konkurrens mellan olika diskurser dÀr utbildning och omsorg vÀrderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen fÄr mest uppmÀrksamhet i dagspressen. Slutligen vÀcker resultatet frÄgor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver vÀlja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhÀllskommunikationen..